Nu är den andra familjemedlemmen här! Vi hälsar lilla Minna välkommen till familjen.
Vi skaffade Minna för att hålla Efina sällskap, så hon fick en lekkamrat och kanske kan ta på sig mammarollen. Men nej. Det ändå Efina gör, är att fräsa och skrämma skiten ur lillen.

Håller tummarna att det blir bättre med tiden, så vi slipper lämna tillbaka lilla Minna.

One can only hope.

Här är vårt nya tillskott till familjen. En 8 årig Cornish Rex-flicka vars namn är Efina, som vi idag tog över. Gamla damer behöver också nytt hem ibland.

Det var minst sagt lätt, att få en bild på henne. Hon har fullt upp med att upptäcka sitt nya hem och är inte still allt för länge.

Så spännande med en kissemiss i hushållet!

Fick inte många timmars sömn i natt. Hjärnan gick på högvarv, men nu är det bestämt, så här är det bygg och förberedelser på gång. Som jag längtar tills imorgon. Hur ska jag kunna sova i natt?

Detta är vårat val. Jag och Jacob var eniga om att behålla barnet och det kändes helt rätt från början.

Jag vet mycket väl att det finns personer som tycker vi gör fel i att behålla det. Vissa är tysta om sina tankar och vissa tar sig rätten att yttra sig hej vilt.

Hur som helst så är vi lyckliga över den vändning livet kommer att göra, och dumma kommentarer kommer inte att få oss att ändra oss.

De som är emot vårat beslut, får mer än gärna hålla det för sig själv. Glädjedödare är alltid oönskade. Och ni som nu anser er ha rätt att yttra er kring vårat beslut, jag ber er att om ett halvår, kolla min nyfödda bebis i ögonen och önska att den aldrig blev till. Önska livet ur mitt barn.

För både jag och Jacob är fullt medvetna om vår situation och att omständigheterna kunde ha varit bättre. Vi behöver inte bli påminda om det. Istället väljer i alla fall jag, att omge mig kring personer som är glada för vår skull och tycker att det ska bli spännande med ett barn.